Boken Kroniska sjukdomar
Die Chronischen Krankheiten 1828–1838
Artikel av; Monika S Swärd. www.phenix.se
Bokverken är skrivna av homeopatins grundare Samuel Hahnemann, under hans sista levnadsår i Paris (1835–1843), på hans modersmål tyska och är uppdelad i två olika upplagor, vilka i sin tur består av olika volymer. Den första upplagan publicerades mellan åren 1828 och 1830, och den andra upplagan mellan åren 1835 och 1839. Den första upplagan omfattar Volym I-IV samt ett förord, medan den andra upplagan består av Volym I-V och inkluderar fyra förord. Den första upplagan är originalversionen, medan den andra versionen innehåller revideringar och utökningar.
Båda upplagorna är indelade i två huvuddelar: den teoretiska delen (Del 1) och Materia Medica delen (Del 2). I den teoretiska delen presenterar Samuel Hahnemann sina senaste observationer och metoder för att behandla sjukdomar, särskilt hans fördjupade förståelse av kroniska sjukdomar och miasmaläran – teorin om de sjukdomar som kroppen inte själv kan läka. Den andra delen, Materia Medica, innehåller 47 läkemedelsprövningar som är mest lämpade för behandling av kroniska sjukdomar.
Arbetsmetoder, läkemedel och mycket mer skiljer här markant ifrån hur han tidigare arbetade med den homeopatiska läkemetoden. Till att börja med görs nu skillnad mellan om det är en akut sjukdom eller kronisk sjukdom som ska behandlas och hur de behandlas. Vägledning för valet av homeopatiska läkemedel vid akuta, trauma, kroniska, iatrogena och epidemiska sjukdomar.
Han bjuder även på tips på läkemedel som passar extra bra vid mellankommande sjukdomar Morbi intercurrentes (se separat kapitel). Här beskrivs hur undertryckning, så kallad metaschematism uppstår vid livskraftens försök att skydda de inre organen från den inre sjukdomen genom att förflytta sjukdomen ut mot huden genom utslag och klåda.
Här beskrivs också sjukdomarna utifrån miasma-lärans tre grundsjukdomar, Sycosis fikonvårtsjukdomen, Syphilis, schankersjukdomen och Psora, den inre kliande sjukdomen. Med beskrivning om hur varje miasma uppstår och hur de kan utvecklas i tre (3) olika faser, samt hur de botas. Från den första (1) smittsamma fasen till den andra (2) inre dubbleringsfasen till den tredje (3) fasen med sitt karakteristiska miasmatiska utslag som är unikt för varje enskild miasma. I texterna finns läran om hur den kroniska sjukdomen behandlas utifrån den latenta Psora (allmänna symptom), uppflammande Psora (akuta sjukdomar), uppvaknad Psora (kroniska sjukdomar)
Beredningen av den nya divisions infinitèsemales potensen (Q-potensen) presenteras och hur läkemedlet ska distribueras till sjuka. Med nya anvisningar med daglig dosering av läkemedlet, att det nu ska distribueras i flytande form, att patienten själv får dynamisera läkemedlet före varje intag, m. fl.
Som om det inte skulle räcka med information i den förhållandevis tunna boken? I boken presenteras också Samuel Hahnemanns syn på; mineralbad, kost, kaffe, te, alkohol, mat, rökning, vaccinationer, miljö, arbete, sorg, allopatisk medicinering, sexliv, bortskämda barn, kortspel, homeopatens vanligaste misstag, inandning av läkemedel (Olfaction), insmörjning av läkemedlet, lämplig tidpunkt för behandling och när medicinen bör tas. Vidare berörs behandling under graviditet samt användning av yllekläder och vägledning för valet av homeopatiska läkemedel vid akuta, kroniska, iatrogena och epidemiska sjukdomar och mycket mer.
Bokens översättningar
Översättningarna och förorden till dokumenten av Die Chronischen Krankheiten har en minst lika brokig och spännande historia som Organon. De översättningar som idag finns på engelska är starkt präglade av Emanuel Swedenborgs (1688–1722) läror och andra är präglade av översättarens egna tolkningar av texten. Den första engelska översättningen gjordes av G M Scott år 1842.
G M Scott översatte inte från det tyska originalet, utan från en fransk översättning av A J L Jourdans, som är en översättning av Samuel Hahnemanns första upplaga. C J Hempels översättning år 1845 är den andra engelska översättningen som gjordes.
C J Hempel tidigare översättningar innehöll hans personliga tillägg, baserade på hans egna erfarenheter och tyckande. En senare engelsk översättning utfördes av L H Tafel år 1896, som var en stark anhängare av Emanuel Swedenborg.
Boken Chronischen Krankheiten publicerades år 2006 i en tysk nybearbetning av Matthias Wischer, men har ännu inte översatts till engelska eller svenska.
Mellan åren 1828–2006 har totalt fyrtioen (41) tyska utgåvor, nio (9) franska, åtta (8) engelska, tre (3) spanska, en (1) portugisisk, två (2) italienska och en (1) japansk utgåva har katalogiserats vid Bosch institut, andra källor som vi har fått av biblioteket från Institutet för medicinhistoria i Stuttgart.
Läs mer, kommer snart;
Uppsats, Samel Hahnemanns bok Die Chronischen Krankheiten spridning över världen.
Phenix-homeopatiAkademin PHA-2025 ISBN 978-91-531-4475-5
www.phenix.se
