Unghund med god prognos
Av homeopat Monika Swärd, artikel från tidningen Homeopati för djur.
Silicea (Sil.) är en pollycrest (väl beskrivet medel med många kända symtom) och har tidigare beskrivits i nr 1-2000 av Homeopati för djur. Detta fall är vad vi kan kalla ett vardagligt fall av Sil. Jasson är en ung hanhund, 3 år, av rasen Dumi och symtomen har inte hunnit utveckla sig till något riktigt allvarligt. Så prognosen är god och behandlingstiden kort.
Det man i detta fall kan kalla för typiska Silicea-symtom är oförmågan att tillgodogöra sig näringen i födan, samt de sköra klorna och mjälliga pälsen. Den mentala bilden av dåligt självförtroende, lite harighet, bundenheten till matte och känsligheten för skarpa ljud förekommer också i detta medel. Silicea är också ett medel som kan användas, ifall symtombilden stämmer, för att få ut stickor ur vävnaden.
Anamnes – sjukdomshistoria
(rubriker ur Kents repertorium för Silicea)
Jasson är en enmanshund, riktigt mattebunden. Han kan inte äta ifall någon tittar på honom. Han är lite mjällig i pälsen (huvud-mjäll). Klorna går av ända in till roten och det gör jätteont. Han slår upp klorna om han går emot något (extremiteter-sköra, fingernaglar). Han kom till matte som är fodervärd för 6 månader sedan. De som hade honom innan hade också en annan hund. Så Jasson hade inte blivit ordentligt sedd. Han tar inte det utrymme som han behöver, och han lägger sig alltid lägst på rangskalan (mentalt-saknar självförtroende).
Det verkar som om Jasson inte tar upp den näring han behöver. Den här rasen är ganska kraftig, men han är jättetunn (allmänt-utmärglad). Han äter massor med gräs och har mer avföring än han äter (avföring-kopiös). Om han har druckit mycket vatten blir han så kissnödig att han inte kan hålla sig. Urinen rinner ur honom på morgonen (urinblåsa-urinering, ofrivillig).
Han gillar kött och korv. Han är rädd för ljud som skott, muller och reagerar på plötsliga ljud. Detta är dock inte så konstigt för han blev skrämd en gång (mentalt, känslig, för ljud). Han är inte speciellt social med andra hundar.
Normalt vägrar han att ta mediciner.
Behandling med Silicea
Sil. Q 6 i 5 veckor sedan Q 12 i 5 veckor, daglig dos.
10 veckor senare: Matte ringer och avbokar återbesöket. Klorna är helt bra, lika så pälsen. Han är öppnare och tar för sig tillsammans med andra hundar. Har inte hört av matte nu på sedan dess.